Så vad har hänt sedan den 26:e november?
Kan höra ljudet av naglar som bits av och harklingar som inte döljer din nyfikenhet ;)
Den 27:e var det en cross faction-pubafton och vi blev ettglatt gäng på runt 8-10 personer som installerade sig i ett mysigt hörn av The Pitcher. Folk droppade av allt eftersom men vi som var galna nog att ignorera det faktum att det var ännu en arbetsdag morgonen efter, fortsatte till tol-ettslaget.
Cyklade hem med den nya och väldigt fläktande upplevelsen som bara en lårkort kjol på en herrcykel kan ge.
På Fredagen mådde jag inte speciellt bra alls. Var ganska pigg till en början men en dunkande huvudvärk slog in (nej, inte bakis) och jag började kallsvettas frammåt dagen så mina fredagsplaner dumpades och jag for hem och sov bort 11 timmar.
Pga detta blev det inget öl med laget (Miniskills-prov!!) men jag orkade ta mig ut till Valla och gå på marknaden i Gamla Linköping med underbara Malin. Fick prata av mig lite och det känns väldigt bra! Vad är man utan sina vänner? Förhoppningsvis nöjd, men de är sjukt bra att ha!
Veckan därefter bjöd Svavel på saffranskaka, så vi blev återigen ett litet gäng ingresspelare som hade trevligt ihop med gosaker, snack och lite vin och julmust. Vid något tillfälle för ett tag sedan kom jag och Svavel överrens om att vi bara _måste_ se "Zombeavers". Rätt kul film. Eller nej, jävligt kul film. De msåte ha haft så sjukt kul när de spelade in den, för den blev verkligen inte bra alls! Men kul, man får skratta en del.
Blev även julmarknad den förra helgen med men nu var det jag som släpade med Svavel dit ut på dagen, på eftermiddagen till sent på kvällen var jag på "tack för att ni hjälpte till att flytta in-festen" hos Tommy, med vin, öl, tårtor i massor och sånt. En mysig och mycket trevlig kväll.
Fått låna hem Neuromancer - William Gibson, den ligger och lockar på nattygsbordet, men jag har inte funnit ro att sitta ner och läsa en bok. Det är för myket som maler på för stunden, men snart.
I denna vecka har jag fått hem min nya, helt sprillans nya mobiltelefon. Det är första gången jag köper en mobil direkt från butik såhär. Alla mina tidigare har varit andrahands-telefoner eller via abonnemang, dvs inget jag direkt valt att köpa, utan tacksamt tagit emot i brist av annat.
Så här ligger den, fortfarande i sin kartong - helt obrukbar, för jag har fel format på simkortet ch Telia har en efterbliven hemsida.
Igår var det fest på mitt kvällsjobb, där bland annat Tommy också jobbar. Ta mig inte fel, men jag gillar Tommy mycket, han är ju en av de som jag känner mig mest bekväm med för vi kan prata om det mesta och han är sådan som person. Precis som med t.ex Svavelsyra, en människa jag gärna umgås med för jag känner mig 100% bekväm. Sen finns ju många fler, trevliga personer, vars närvaro jag också uppskattar mycket.
Så jag hamnar ganska naturligt vid bland annat Tommy och övriga personer jag känner mig bekväm med, även om jag kan sitta med vem som helst på mitt kvällsjobb för de är alla underbara prickar på himlen.
Precis som situationen som uppstod på en pubafton jag och Svavel var på (vi umgås ju en del, som vänner ju bör så vi sitter ju inte limmade vid varandra när vi är bland nytt folk) och senar emot kvällen när folk fått sig mer innanför västen och Svavel sätter sig vid oss och är trevlig som han är, så börjar en tjej, som vid det tillfället inte var speciellt bekant med någon av oss (hon är jättehärlig) att försöka sammanföra mig och honom. För vi vore ju så perfekta tillsammans.
Vid den tidpunktne sa jag ju som det var, jag har pojkvänn. Men jag kände mig irriterad, inte så mycket på kvinnan i fråga utan mer om attityden som jag blev påmind om. Tjejer och killar kan inte vara vänner- som emat en morgon handlade om på radiostationen jag lyssnade. Det var de mest idiotiska sakerna jag hört på länge, på så kort tid.
Igår hände iallafall samma scenario, med en annan kvinna och grejen är att- okej, hon noterade "kemin" mellan mig och Tommy, att vi pratar mycket, och hon har väl snappat upp att vi umgåtts (ytterst lite skall tilläggas) utanför jobbet. Hon påpekar iallafall att vi vore perfekta för varandra,låt så vara. Smickrande för min egen del. Men hon får mer och mer vind under vingarna och flyger iväg....i samma takt som hon får i sig alkoholen.
Sen kom det till en punkt att det blev jobbigt. Jag testade att sluta säga emot (för då försökte hon ju abra förklara hur blinda vi var) och när jag lyssnade, så gick det bara runt och runt. Det mesta kunde jag skratta åt, och alla runt bordet tog ju det hela med ro, men någonstans malde alvaret i min skalle.
Den där bittra tankarna slog rot :"MEn HERREJÄVLAR ska man inte kunna va TREVLIG och social, ha det bekvämt med en MAN för då "noterar" dessa äktenskapsmäklare en och...."" ...undra vad som får dessa kvinnor att tro/uppleva att just jag behöver hjälp på traven att få ihop det med män? Ser jag ut som en 34årig oskuld?...kanske".
Den här gången kom jag inte undan med ett "jag är inte singel". Singel sticker i ögonen för vissa kvinnor som själva är i relationer. Jag har aldrig varit med om att en singelkvinna någonin försökt kasta mig in i en annan mans armar. Det här är ett ganska märkligt fenomen. På senaste halvåret har detta hänt mig två gånger med två olika män. Liknande händelser har hänt bra många fler gånger under hela min livstid. Gemensamt med allting är att jag är övertygad om att jag haft ihop det med fler karlar än dessa kvinnor tillsammans, under hela sin livstid. Inte för att skryta, men om jag vill ha något så går jag efter det- och det är inte alltid det fungerar, men hittills 8 av 10 gånger. Så låt mig för helvete ha mina vänskapsreltioner utan dessa pinsamma situationer...och insinuationer. på sin höjd är detta faktiskt ett effektivt sätt att sabba om jag faktiskt har spanat in min "polare", lol.
...men oftast blir det bara pinsamt och olustigt för alla parter.
