365 dagar utan dig...

Igår bjöd chefen på mitt dagjobb alla oss anställda på burgare och vi tjejer började snacka om bloggar. Då  mindes jag denna pärla, och att jag kanske ska skriva i den istället för att påbörja ännu en ny. Grejen är den att jag egentligen inte har mycket tid alls för att blogga.. Jag jobbar, jag umgås, jag leker, jag pysslar och pillar på saker. Ibland luktar jag på dem också! Jag...gör andra saker när tid ges. Jag säger inte att jag har ett liv, för bloggandet är någonting uppfyllande det med, men det har inte varit så viktigt att "uttrycka mig".

Det har varit väldigt dött på den fronten när jag nu tänker efter. Jag ritar knappt, när fotade jag egentligen senast? Jag skrålar inte ens längre högljutt i duschen till sånger jag inte kan texten (eller melodin) på (till alla grannars stora glädje). Det är ont om den kreativa varan helt enkelt. Orken tryter. Lusten svajar.

Jag har funderat på vad jag ska skriva, har jag något att skriva? Jo. Massor. Men det är egentligen inte bloggmaterial. Det är mer...."Nu ska jag gå ut i skogen, upp på ett sjukt högt berg och Ronja rövardotter- skrika tills stämbanden blöder, för annars känner jag att _jag_ går sönder".

En gång sa en vän som läste min blogg....eller nej, inte en vän. Stryk det påståendet. En bekant, en väldigt ytligt bekant. Hen läste iallafall min andra, mer öppna blogg, i samband med mitt uppbrott med mitt ex för snart 7 år sedan. Hen blev väldigt dryg mot mig och ställde sig på mitt ex´s sida (jag är inte en person som ville att folk skulle väja på oss men mitt ex vari det behovet på den tiden) "Du har ju värst humörsvängningarna....helt galen". Lite som en hint av att hen ändå kunde förstå att Exet inte stått ut med mig. Jag är ju trots allt lite galen. Nu inget illa om mitt ex, för han är en underbar vän, och jag skulle aldrig vilja ha vår relation, all smärta till trots, ogjord. Men han var en riktig jävla skit då. Eller ett as. En fet jävla lögnare osv. Bara att välja.

Men här ska jag berätta en sak; Man FÅR vara lite "galen" och ha "humörsvägningar" när man blir bedragen, inte bara fysiskt utan även känslomässigt. Man får det. så är det bara. Man får skrika, gråta och VISA ilska när man är ledsen, sårad och sviken. Att människan behöver uttrycka sina känslor är inte galenskap, det är 2000-talet, inte 1850 där kvinnor som uppskattade sex lades in på hospital för "hysteri".

Sen vet ju ALLA som någonsin gått isär från någon som varit mycket nära (död, skilsmässa, uppbrott)- att man går igenom något som kallas för en "sorgeprocess". Man lär sig att förhålla sig med en helt ny tillvaro. Precis som när någon dör och plötsligt är borta, infinner sig samma tomhet när en partner plötsligt "bara vill vara vänner" (vilket säkert fungerar jättebra men kanske inte precis efter att han berättat att han ska flytta ihop med din syster- som är ett möjligt scenario)Vare sig uppbrottet var bra eller dåligt, någonting förändras och många, t.ex jag, hade mycket att reflektera över och ifrågasätta, och stundtals blev jag arg, upprörd, ledsen och väldigt rädd och ensam. Men framförallt blev det så mycket tomhet att fylla upp. Jag är inte ensam av att vara ENSAM i ett rum. För mig är det frihet och lugn. Men ENSAMHETEN inombords, den råder ingenting bot på. Sömnlösa nätter, oroliga dagar- som ett löv för vinden. Ett segel utan båt, ni fattar symboliken.

Vad ville jag ha sagt med detta då? Ptja...
Jag är väl mer eller mindre "singel" igen och med det följer samma mönster. Ni(inbillar mig att fler än min mor läser bloggen, iallafall ibland) kan se fram emot ett gäng "tycka synd om sig själv"-späckade inlägg insprängda mellan förvirringen och ilskan. Just nu fokuserar jag på att leva. Både den roliga och spännande aspekten men även den livsuppehållande delen- ni vet, äta, sova....andas. Kämpar för att hålla ihop tillvaron- jobb, vänner, känslor, men det gör ont, det gör ibland så satans, jävla...skitont.

Misslyckande är jag van vid, det är inte det som gör ont, men ibland undrar jag om jag lärt mig något alls under all den tid jag levt. Någonting? Är det något som saknas, någonting viktigt som saknas, som de flesta andra människor tydligen har?  Man blir lite Frankenstein och ifrågasätter om någon kan älska en, om man HAR älskat osv. Men det vet jag att jag har...och säkert blivit. Men ändå uppstår de känslorna. Självömkan --_-- sådant obehag.

Därför ringde jag och frågade min syster: Hur gör ni, hur har ni gjort för att klara av.....mer än tio långa år? Svaret skriver jag knappast här, men jag blev glad och lugn av det hon berättade, men kanske mest för att jag fick berätta och insåg att det inte var så farligt. Ibland blir jag ändå upprörd och förtvivlad, när tvivel segrar och självförtroendet försvinner helt. Jag vill vara min egen men ändå inte ensam. Ska det vara så svårt? 

"vem är jag, vad vill jag" är inga frågor som känns speciellt aktuella. Jag vet alla de svaren, med eller utan honom. Han är inte en del av det, inte varit det på år. De svaren har blivit tydligare. Det är genom andra jag lär känna mig själv, men man måste våga möta sig själv också. Sen är inte jag samma person som för 7 år sedan, man utvecklas.....ibland åt olika håll, eller så stannar man kvar och ser sin partner i ryggen tills hen är borta ur bilden.

Mhm..hear me roar!

Oh, varför inga foton? Jo...min kameras kortläsargrej, är tyvärr stendöd. Så...
Det kommer när det kommer, som med det mesta här i livet.

Så lite Kent på det här, för att skapa den höstiga stämningen.
....brun sörja, kall blöta..och död!! yey!
Nej men Kent är bra, seriöst. Älskar Kent, once 14, always 14.

<iframe width="420" height="315" src="//www.youtube.com/embed/J7JgiZ81vmY" frameborder="0" allowfullscreen></iframe>

Fridens liljor!

Vackraste bruden på stan...

Så 2013 var jag upp över jul och nyår och firade med min familj, mormor, min svågers underbara familj hemma hos min syster i Bergsviken. Att jag fyllde 33 år dagen efter julafton behöver vi inte gå in på! Det var ett nöje att få så mycke tid tillsammans med mosters gulleMax, men också att få styra upp både en episk möhippa med tjejerna och sen Bröllop med min syster och Svåger. Det bästa var att min käresta också tog sig upp över nyår och bröllopsfesten bjöd på både skratt och tårar men framförallt massor med glädje. Halva tjocka släkten med vänner samlade på en och samma plats, bättre blir det faktiskt inte!


Snyggaste paret i stan den dan, and ever after!
All lycka till brudparet. 10 år har gått och evigheten önskar jag till er

Since you gone...

Sen syrran och Max åkte har det varit lite öde här hemma, mest ägnat mig åt att jobba och umgås. En helg var vi hemma hos kocken som bjöd oss på "pulled pork" som tydligen är det man egentligen använder i Tacos (där man uppfann denna goa maträtt) och det var supergott!

Nu har mitt andra jobb satt igång igen så nu känner jag mig som värsta ensamstående morsan i någon dålig sitcom-drama som utspelar sig i New york, inte ett timjobb utan två! Jobbar mornar, kvällar och helger! Gott om tid att sova på dagarna med andra ord. Haft tid att träffa Malin och Monki för fika och pladder, njuta av de sista sommardagarna.
Hösten är plågsamt närvarande med nyckfulla och allt för återkommande regnskurar, kyliga vindar och skrikande flyttfåglar. Jag cyklar till och från jobbet men fick faktiskt ge vika i tisdags när himlen öppnade sig och försökte skölja Linköping (och övriga Sverige) ren från allt lössittande. Då tog jag faktiskt bussen hem!

I Fredags fick jag en biobiljett för att de på mitt kontorsstäd är så nöjda med mig och gett mig beröm. Det kändes väldigt kul, skönt att bli uppskattad.

Annars så pysslar jag mest, planerar och har mig, vill ju upp norröver under jul och nyår.
Fira en riktig födelsedag med tårta och familjen!

Nu är det höst...alldeles strax!

Juli månad 2013 var helt fantastiskt, inte minst vädermässigt. Det var så mycket sol och så lite regn att man blev tvungna att utfärda förbud för att elda utomhus och skogsbrandsvarningar! Sen kom min syster på besök...

Hon tog med sig lite regn ner till oss, det var ju omtänksamt ;)

Hon var här i över en vecka och det bästa av allt var ju att hon tog med sig min älskade systerson som fyller hela 4 år om bara någon månad eller så. Det var full rulle när de kom på besök och de hann få uppleva lite riktigt sommarväder också.

Vi åt Sveriges godaste glass på "Bosses glassbar" och badade, besökte katedralen och lekte på busfabriken. När Henrik kom hem åkte vi även till Bergs slussar som är en del av Göta kanal, tittade på båtar som slussades ut i Roxen och åt glass. Vi hann även besöka Friluftsmuseet Gamla Linköping och Valla där vi åkte häst och vagn och fick se en tjuv råna banken! Eftersom Närcon (´japansk kultur convent) var under helgen, så kryllade staden av utklädda actionhjältar och spelfigurer. Max fick träffa både pirater, prinsessor och Wolverine!

 

 

Därbland alla cosplayers och spelnördar fann vi även mor-BROR Jon, han försökte dölja sin identitet och utgav sig för att vara Totoro men vi gick inte på det! Vi bjöd ut honom på lyxig födelsedagsmiddag på den lokala Donken.

 Sista dagen for jag och Max ut på egna äventyr, vi cyklade till Henrik på andra sidan bostadsområdet och for sedan vidare till en jättestor lekpark. Innan det, lärde Henrik Max hur man blåser såpbubblor och vi hittade ett jättestort träd med mossa på. Tack till Challe som så snällt lånade sin dotters cykel åt mig, enlig Max var det "världens tuffaste och snabbaste cykel!". Jätte-jättesnabb var den.

  

 

Juli månad...

Jag jobbade första veckan i Juli. Cyklade in till stan 06-06:30 varje morgon och städade på et tkontor i 3-4 timmar varje morgon. Man var helt slut i både knopp och kropp efteråt. Nu har alla gått på semester så tydligen blev det semester för mig också. Tråkigt när det blir så, då jag planerat att jobba hela Juli men nu blir sittande utan vare sig telefonjobb, städjobb eller pojkvän.

Tur att vädret är bra iallafall! Och jag har ju en pojkvän, han är bara 55 mil norröver hos sin familj och hjäölper dem med att få iordning sitt hus inför försäljning. Skulle jag jobbat så gjorde det mig detsamma, vi skulle ändå knappt ses men nu har jag alltså ca 3 veckor på mig att göra: nada. Kan söka jobb men känns ju inte så troligt att få just nu.

Tur att man har fina vänner som bjuder med en på saker. Igår fick jag och Challe äta gomiddag hos Malin. Hon tillagade en god fiskgrattäng av torsk som hennes bror dragit upp i Norge någon dag innan. Idag ska vi in till staden och äta på Belvederen i Trädgårdsföreningen. Återkommer med foton!

I fredags stal någon min cykel. Jädrans så arg jag blev, men samtidigt är jag mest arg på mig själv som inte följde den där rösten i huvudet som tyckte att jag skulle låsa in cykeln över helgen, men jag var för lat och hade brottom upp till lägenheten och sängen i Fredags. Efterosm jag kan bli utringd på städjobb ungefär när som helst blev det ju väldigt viktigt att fixa fram en cykel så jag och Malin drog ut till Tornby igår. Passade på att käka lite mat, drack nog en liter lingondricka också.

Så nu har jag en ny cykel. väldigt praktiskt att kunna gå in i en butik och kunna cykla därifrån med cykel och hela kånkarången (som godkänt lås, försäkring osv). Nu står "hon" iallafall inlåst tillsammans med pojkvännens cykel. Det tråkiga är ju att en bekant faktiskt lagade min cykel för bara 2 veckor sen för 200 spänn. Känns sjukt surt. DEN cykeln är samma märke som min nya men min stulna cykel är 100gånger bättre kvalité. Så jag har då anmält den som stulen, med föga hopp om att få återse henne men man kan aldrig veta.

den 25.e är det ju Närcon här i närheten av där jag bor (Universitetet) och då kommer min bror ner hit! Samidigt är även min syster och hennes lille Max med och hälsar på hos mig. Det ska bli så kul att ha dom här. Samma vecka har vi även arrangerat en nattklubbsfest för Roller derby-föreningen. Vi har fyllt ett år och ska försöka samla in lite kosing.

Så ja, jag har inte haft mycket tid för att blogga, jag ska försöka bättra mig men jag misstänker att de få som läser denna blogg redan följer mig på Facebook eller håller kontakt med mig på andra sätt.

Jo. sa jag att jag röstade i sametingsvalet i våras?
Tjohaderittan hej.

Partypants...

Efter lagfesten höll vi en mindre "chipsfest" som innebar 7+ olika sorters chips med dipp till och nya, trevliga bekantskaper! Fått jobba massor på mitt intervjujobb eftersom det är sista rycket innan ledigheterna. Själv ska jag ju börja mitt schemalagda städjobb då, känns superskönt.

Jag och Malin åt lunch tillsammans på Hälsofreak, vårt lilla inneställe i stan som har jättegoda sallader bland annat. Efter lunchen gick vi i trädgårdsföreningen och såg en hare som betade lugnt i en av uppvisningsträdgårdarna. Vädret har varit varierande men skönt. Jag har planterat bönor som hamstrarna ska få äta till hösten. Jag njuter av min fritid och det är kul att jobba, framtiden känns lätt och skön.

Vi planerar även en stödfest med derbylaget så det tar upp en hel del tankar, det kräver planering. Det ska bi superkul, aldrig gjort en sån här grej så jag skriver mer om det sen!

Picknick i trädgårdsföreningen (Linköpings stadspark motsvarande Pites badhuspark, men ungefär tusenmiljoner mycket mysigare och finare) med Malin och Monika. Malin stod för bakverken i vanlig ordning; Velvet cupcakes, jordgubbsrulltårta, macarones och chokladkakor. *mums*

Midsommar spenderade jag tillsammans med Henrik och Kocken i hans lägenhet, bland de högsta husen med utsikt över hela Linköping. Idag kommer min guldhamster Koala hit, ända från Stockholm. Eftersom hamstrar älskar grönsaker men är känsliga mot bekämpningsmedle så har jag planterat bönor som de (och även jag) ska få mumsa i sig till hösten!

Under midsommarhelgen sprang jag sammanlagt 2.83 km. En dag sprang jag 1.5 km sammanlagt, med 1 minuts promenad mitt emellan. Igår for jag och Henke ut i spåret och sprang sammanhängande 1.18 km just under 10 minuter. Ingen racerfart men jag _gick inte_. Det var så mycket lättare att bara ösa på när man sprang tillsammans med någon annan. Det kändes riktigt bra.

Bättre sent än aldrig....antar jag.

Nu är våren över och; Enter summer!
Igår var det min första lagfest med Derbytjejerna och nu är det sommarlov på riktigt! Träninge är slut och nu hänger det på mig själv. Ska öva, öva och träna så att jag kan möta minimumskills...kanse nästa år. Hohoh...känns så långt bort just nu men jag vill så gärna! Men ja, jag har börjat träna Roller Derby som är ganska stort just nu och helt underbart roligt. De roligaste med hela grejen ä att även en av mina kollegor är med i laget och jättepeppad.

Appropå jobb, mitt kvällsjobb stänger ner under Juli, men då tar mitt morgonjobb vid istället. Städjobb på kontor varje morgon. Hur skönt är inte det? Då hinner jag även få in rytmen och rutiner fram till augusti när mitt kvälls och helgjobb börjar igen. Sköna med sommaren är att man slipper åka buss överallt, man kan cykla...

Synd bara att min cykel är helt paj!

Vad mer har jag att berätta- Jo jag har fått hem Dvärghamstern Lara och vi har varit på två utställningar. En i Landskrona och en i Stockholm och om vi är med en gång till så kan hon bli international silver pet...för vi vinner då ingenting på Standardfronten. Men det roligaste med uställningarna är ju att träffa folket och lära sig nya saker och se alla söta djur!

Runt midsommar flyttar guldhamstern Koala in hos mig.

Med träningen går det lite sådär, eftersom jag blev väldigt sjuk i vad jag tror var influensa. Jag försöker komma igång med gymandet igen me just nu går det långsamt, men jag är jättepeppad pga många anledningar.

1. Min syster sprang vårruset!!! Yeeaaah!! :D
DET trodde jag ALDRIG men det gjorde hon fan!! :D Så...sjukt....stolt. Gråter nästan när jag skriver detta. Det enda som skulle gjort mig stoltare är om jag själv kunde baxa mig runt 5 km ...one way or Another. Vilket jag såklart inte kan....än.

2. Beach 2014...cuz looks is more important than skillz..(detta är egenligen nr 4 på listan)

3. Minimum skills för att tävla ROLLER DERBY! Kan svika mig själv men jag kan banne mig inte svika mina lagkamrater ;D

4. Jag vill ha magrutor som jag kan se....och smeka.

Nu är det dags att sova, har kvällsjobb imorgon och tisdag, men sen är det en heldag med flyttstädning på mitt dag-jobb. Skönt att tjäna ihop sina egna pengar, ska bli sjuk kul att se nästa skatteåterbäring.