En del av trippen..

Några bilder från stugan och själva vägen mellan Malå/Máláge i Västerbotten till Gällivare/Jiellevárri i Norrbotten, båda i landskapet Lappland. Kommer fler bilder från stugan senare...
Den trevliga hunden som jag inte mins namnet på, men var en "dansk gårdshund" om jag inte mins helt galet. Jättefin och som ni kan se, väldigt söt. Om alla hundar och hundägare var som detta par så skulle varje resa vara en ynnest. Mycket trevligt sällskap.

Stugan och "gulhuset" i all sin prakt. I bakgrunden kan man skymta berget från vars topp man kan se flera mil ut över Malå kommun om vädret är klart.

Vår granne i stugan är en jägare, precis som min far.

Underbar utsikt från gammelhuset.

Mer utsikt från gammelhuset.

På väg mot Malå från stugan, nu bär det av norrut till Gällivare....

Kort paus och besträckare i Arvidsjaur/árviesjávrrie. Här har vi släkt men vi hade tyvärr inte tid för att besöka folk. Jag passade på att ta lite bilder på deras vackra träkyrka som byggdes 1902.

En till paus i Kåbdalis/Goabddális som var smockad med folk. Här får man se ett gäng häxor åka bakom skoterhäxan. Ja, Kåbdalis såg då inte ut som under mina ungdomsår, de har verkligen utökat. Riktigt kul att se sådan aktivitet och liv på anläggningen.

Några Renar strax efter att vi passerat Kåbdalis...

Vid en damm som jag inte mins namnet på, innan Harpsprånget och Porjus.

Skidbackarna där jag och syrran lärde oss att åka slalom 1995-96

Nu är vi snart framme i Gällivare! Baksidan av det lilla fjället Dundret.

Vi åkte upp till björnfällan och är nu på väg ner från Dundret

Vi är uppe i Malmberget, vid gropen. Otrolig utsikt, svårt att tro att en hel stad funnits där som min mor vuxit upp och haft denna utsikt över fjället.

Här ser man staketet som hindrar människor att gå in på "rasområdet" runt gropen som långsamt slukar samhället Malmberget bit för bit.

Här kan man ana gropen till vänster.

Det här är den vackra och omtalade Disponentvillan som är byggd i "Schweizer-stil" som var populär när den byggdes runt 1890-talet. Den stora villan som ståtligt blickar ner från sin upphöjda plats på en kulle är svår att missa. Med flera stora fönster, en enorm snickarglädje och detaljer på den yttre fasaden med ett tillhörande torn så är det en unik, påkostad och ovanlig byggnad i kommunen.

Villan som vi besökt många gånger som små då vår gammelmoster bodde där bär många varma minnen hos oss. Om en byggnad kunde tala så skulle jag välja denna för ett samtal. Det är en otroligt vacker (en av denna orts vackraste byggnader) och gammalt hus som kommunen bara låtit förfalla pga paragrafrytteri, ointresse (?) och handlingsförlamning, trots att det funnits folk som varit intresserade av att ta sig an att flytta/rädda huset. Nu är den inom rasområdet och i uteliggare och vandalers våld. Man vill gråta när man ser hur illa huset farit. "Det lilla slottet" har verkligen blivit ett kråkslott nu och det grämer mig...

Här är Gällivare hembygdsgård eller "Plupp-huset" i "pluppskogen" som jag kallar det. Här var jag en gång som liten vill jag minnas. Kanske inte så liten, Jag var en trulig tonåring förmodligen, lite för gammal för att riktigt uppskatta "plupp" men glad åt minnet nu som gammal tant. Här inne hölls festen och det var mycket trevligt.