Jag hatar...

..att kasta svin på pärlor. Menar..varför? :D

Ibland känn det just så. Man kånkar upp stora, välgödda svin och drämmer ner dem i en hög av pärlor. Man behöver inte vara en akademiker för att inse det meningslösa i det som sker.

Det jag egentligen talar om är såklart "...kasta inte pärlor på svin"

Oavsett vad jag någonsin tidigare har sagt- stryk det. Det gick inte fram.
Läs detta och försök istället förstå:

Saker sker, privata osv. Skiter fullkomligt i dem.
Åsikter har uttryckts: Jag skiter fullkomligt i dem.
Jag har försökt erbjuda något typ av stöd och erfarenhet, äve försökt se saker från fler än ett håll. Låt oss kalla en person för Je. Je är inte någon jag  skulle kalla för vän, men absolut en bekant som jag inte har några som helst negativa känslor inför- vi delar en del åsikter men vi har även åsikter där vi går helt isär ochhaft våra diskussioner- men vi hatar inte varandra. Varför? För vi har inte hoppat på varandra som person.

Se har vi en annan person, låt oss kalla henne för syrran. Syrran är alltås min syster och hon är ju en av mina närmaste vänner och även vi delar såklart många åsikter och värderingar- men det finns även saker vi inte delar åsikter om och ändå kunnat diskutera utan att avsky ska uppstå.

Vissa saker är upp till folk att lösa själva. Men jag har följt hur vissa saker lagts ut, likt detta- på en blogg i form av kommentarer, otrevliga sådana. Otrevlig måste man ju få vara? Men då får man snällt ta att man får otrevligt tillbaka, antar jag.

Det som stört mig är att jag kommenterade och sedan har jag blivit ihopföst med Je, som också kommenterat med liknande inställning som mig och syrran. Blivit ihopskuffad med dem, precis som min syster, som jag vet har hållit sig utanför det där så mycket hon kan- och med Je, och ett gäng anonyma kommentarer. Ja, "anonyma" då bloggerskan i allet är helt övertygad om att det är just "ni" (vi) som ligger bakom dessa kommentarer.

Självklart är det ju otroligt....frustrerande när någon som är bekant med folk som man är bekant med, i en blogg där bekanta och folk i ens hembygd faktiskt läser- sitter och pekar finger och förleder fol att tro att hon mår så dåligt, och blir så illa behandlad av alla dessa "tvärsövrare" (ja, "vi" blir kallade för det) för vi ger ju bara negativ feedback och vi är så elaka, vi är så fega och oförstående. Allt vi gör är att förstöra.

Jag fann det otroligt roligt att hon en gång föste oss samman som "tvärsövare" när hon diskuterade en sak med Je så jag skrev en lite elak sak om folk som ogillar tvärsövare. Menar, det är min blogg, jag får väl tycka saker också?  Uttrycka åsikter lixom, ba. Men då blev det ett jäklans liv och jag skulle vara så vänlig att ge fan i att både läsa eller kommentera vederbörandes blogg- vilket jag gjorde. Jag fortsatte såklart att läsa men vill människan inte ha mina positiva kommentarer så visst....

Men när människan fortsätter peka fingrar och skylla på "oss" som kommenterat negativt- fortsätter mala på om att allt handlar om att hon inte får ha åsikter, att hon måste vara e Svensson för att duga något till. Jag kunde såklart inte låta bli att kommentera och  tillbaka fick jag bara ett giftigt, otrevligt svar med en underton av anklagelser. Dena person vet minsan..

Jag vill med detta inlägg klargöra: Ja, jag stör mig som satan på denna "banala" sak. Jag uttrycker min åsikt i frågan och åsikten är att det är åt helvete när en person får andra att må dåligt och känna att de måste försvara sig och då blir det så synd om bloggerskan när hon inte kan ta till sig kritiken? Detta är alltås bortom "jag säger bara min åsikt-problematiken". Det är knappast bara jag som ser den onda spiralen som börjar nu....

1. Jag vill läsa bloggen. Så länge den är offentlig så gör jag det. Inte för att jag älskar att "gotta mig i andras misär" eller för att få saker att skvallra om - för seriöst, vad ska man skvallra om? Tapeter? Kläder? Vad de åt till lunch? Man läser en blogg för att det som står i den av en eller annan anledning är intressant.
2. Jag kommer alltid att försvara mig. Om det sedan var felaktigt så låt så vara men i detta fall är personen otroligt otydlig och folk tolkar hej vilt och hon tillåter det. "ja det är ju hemskt att folk inte kan ta att du har andra åsikter" ;D
För DET är ju problemet...
3. Jag kommer också att alltid försvara människor jag respekterar och tycker om.

Jag skriver inte anonyma kommentarer, jag vågar stå i god för att både Je och syrran också är personer som står för sina åsikter och därför inte skriver anonyma kommentarer eller under "felaktiga namn". Jag känner inte till de anonyma men ingen som jag känner tillhör "den typen av människor" som inte skulle stå för sina åsikter, speciellt så banala som dessa.

Kände att jag behövde då uttrycka detta. Trist med tanke på att 1/10 av de som faktiskt läser denna blogg inte kommer att ha en jävla aning om vad det handlar om. Sorry for that. Det är inte min plats att lösa detta, jag kan bara konstatera att det är infekterat och denna rök har en eld. Det är otroligt grått men hanteras som om saker är svart eller vitt...

Jag ogillar kappvändare, men ibland måste man kunna vika undan, lite. Det kallas för att välja sina fighter. En bekant sa det åt mig en gång. Detta är inte min fight, så ingen får för sig det. Min enda fight är att rentvå mig själv från det idiotiska påståendet att jag skulle enbart ge negativa kommantarer, kommentera anonymt eller under andra namn och att jag driver en häxjak. Denna häxjakt är bara jag, jag och jag och jag "uttrycker min åsikt" men detta är i självförsvar.

Sluta....peka...finger...mot mig. Tack! ^--^
För där är problemet för mig just nu. Det, eller bli mer tydlig i dina anklagelser, eller ännu bättre- lös dem!  :D Utanför bloggen förslagsvis. Men det är bara ett örslag i all välmening.

Själv har jag ju inte den möjligheten just nu..

Ciao // Jean....i min och alla andras bloggar.