Ny vecka...

Det blev att jag sket i förra veckans bloggtriss, den om schlager, glitter och glamour. Inte riktigt min kopp med te. Hade väl någon idé men ...mjeh.

Ägnar mig åt att plugg, träna, sova och äta ordentligt. Igår gick jag 2 mil på crosstrainern samtidigt som jag tittade på fyrans söndagsfilm Wallander. Jag tänker hela tiden på att jag om en månad är uppe i Norrbotten, det ska bli så roligt men också stressigt gissar jag. Oroar mig såklart, oroar mig för att åka på en rejäl förkylning.

Tenderar att göra det under perioder med stress på denna nivå- mycket med studierna att fungera på, det ekonomiska, resan. Sen ska även min älskade särbo resa utomlands i samma veva. De kommer att få jättekul men självklart kommer jag att oroa mig. Man kan störta i havet med flygplan, rånmördas, dö av bakterier och tropiska sjukdomar...okej? Största riskfaktorn för egen del är just träningen. De flesta som någon gång börjat träna efter ett långt uppehåll känner nog igen sig i risken att man lättare blir lite sjuk då. Jag försöker ta det lugnt, lyssna på kroppen.

Imorgon är det plugg-träff på skolan och det ska bli kul. Idag börjar jag om igen med min tränings och mat-dagbok. Kommer inte att skriva ner gojset här i min blogg. Nä, riktigt så roligt ska vi inte ha det...

Påskfirandet

Igår bokades biljetter tur och retur för mig och Rasmus. Vi ska upp till Pite en vecka. Eller egentligen kommer jag bara att dumpa katten i Öjebyn innan jag och syrran drar vidare till västerbotten och senare uppöver med ändhållplats på mina kusiners pappas 50års kalas i Gällivare.

Eftersom det är minst 14 år sedan jag var till Gällivare och Malmberget senast så är det ju lite spännande och extra kul. Min kusin har ju skaffat hus och min moster har flyttat till ett annat område. Får se om man känner igen sig något alls. Dundret står väl iallafall kvar den den alltid stått...

Den lilla tid som återstår efter rundturen i lappmarkerna är tillägnad min mormor och bästaste barndomsvännen (om hon har tid nu när hon fått jobb!) och självklart min syster och hennes son Max. Men detta är först till påsken. Idag hade jag tänkt posta bilder på Bergets Café, en oas från sekelskiftet mitt i centrala Linköping. Perfekt ställe att vila benen och ögonen efter en shopping runda.

Jag återkommer!

Peace // Jean

Prov!! *bleärgh*

[08:54]
Så idag är den stora dagen för denna månad- Prov!
Sitter och väntar efter en sen uppesittar-pluggkväll hos pojkvännen.
Vad väntar jag på? Att bussen ska komma och föra mig fram till klassrummet innan all information och fakta pyser iväg!

Malhusianska...
Tänk öl...öl...öl...
Öl i en liten röd stuga....
Ungefär så går min skalle just nu på högvarv om helt knasiga saker. Malhusianska har något med digerdöden att göra, exakt vad har jag förståss glömt bort ;) Men det viktiga är att jag mins ölet i huset som blev en marsian...

Igår var jag på NKn och tittade på mina kindceller, rödlöksceller, vattenpest och infusorier (små toffeldjur, klockdjur och annat göttigt som förmodligen skulle kunna ge mig en ordentlig magsjuka). Nu är allt jag kan tänka på hur gärna jag vill ha ett såntdära mikroskop. Den skulle kunna underhålla mig i dagar, kanske år! Egentligem borde jag fokusera på nästa måste- att lära mig mikroskopets alla kroppsdelar såsom "revolver", "okular" och "kondensor". + allt det där om atomer och the big bang och allt som hände sen.

...mindre kul.

Må väl, glöm inte att äta frukost!

// Jean

[11:12]

Så var han tydligen sjuk även idag...
Som tröstpris gick jag till cafét på berget och drack en kopp het choklad och åt årets första (och sista) semla. Yey, tre-fyra dar till av prov-ångest och vånda, men det är även 3-4 dar (eller en vecka läste jag nu) till att öka chanserna för vg eller mvg istället för en svag godkänt ;)

Så all stress och pluggpanik det sista dygnet var i onödan men uppfylde kanske sin del ändå. Ja, jag vet att man får skylla sig själv om man sparar allt till sista stund men det är sådan jag är. Det är någonting inbyggt i mig. Jag ser det men jag kan inte påverka det mer än du kan förändra din ögonfärg- ungefär så.

Glitter och raj raj...

Funderar fortfarande över hur jag ska ta mig an veckans "Schlagertema" med kameran. Jag är för glitter och Glamour som skosmörj är för en vit dunkudde. Även om jag misstänker att kudden likes it dirty.

Hejs!

Saker och sånt...

Jag studerar men har även bidrag och det tjorvade som ihop sig igår och jag blev irriterad men även orolig. Därför är det så skönt idag när allting löst sig, och på ett bra sätt (återstår väl att se). Är som en stor sten som lättat från kroppen och mungiporna svävar upp mot öronen.

Grundläggande saker så som mat för dagen, tak över huvudet och tryggheten att man har det även imorgon -är sådant många i Sverige tar för givet. För mig är den känslan grunden för sann lycka (att kunna känna ro för en liten stund) i min egen värld. Oro kan mörka så mycket, äta upp en hel för att förmultna under tusentals år. Är inte det ett ganska hemskt öde? Japp, nu gled jag över till Star Wars.

Idag hör jag fåglarna sjunga ivrigt så jag antar att våren fortfarande är på ingående trots att vädret är mulet. Sent igår kväll så somnade jag till ljudet av regn som smattrade mot fönsterbläcket. Regn är så mysigt på vårsidan om året. Idag säger väderrapporten att det är rut 5 plusgrader och varnar om regnskurar under dagen. Ingen snö i sikte på flera dagar nu...men det kommer säkert någon dag med busväder när vi minst anar det.

I övrigt ser det ut som en dag i början på Maj uppe i mina hemtrakter, fast mindre snö ;)

Prov.

Så skönt, jag fick över distansprogrammet veta att min lärare är sjuk (tråkigt för honom dock! Krya på dej!) idag så provet blir på Torsdag! Detta är super, då får jag +3 dagar till att vara sjukt orolig men även plugga! Imorgon är C borta så det blir en hemmadag det med. Sen på Onsdag är labben och det ser jag verkligen fram emot för vi ska kika på olika celler i mikroskop. Skitkul och spännande tycker jag.

Peace // Jean

Crosstrainer

Körde exakt 1 mil igår och 1 mil till idag, + 4 km som jag körde tidigare idag. Det känns skönt! Jag måste bara komma igenom den där väggen av "jag gör det senare, inte nu, jag orkar inte". Har läst någonstans att det tar ca 3-4 veckor att får träning till rutin och att uppnå den där känslan av att GÅ och träna inte är lika jobbigt längre. Träna är ju alltid jobbigt men alla som tränat en längre tid vet också att man _vill_ träna.

I övrigt har jag faktiskt inte gjort så mycket annat. Eller jo, jag fastnade i en meningslös diskussion över nätet som gjorde mig helt... less. Det är så jobbigt under lingonveckan, vill inte skylla på det emotionella men ja- jag blir så osäker på mitt kompass under den här perioden och det är jättejobbigt när man hamnar i konfrontation med någon. -Är jag bara överkänslig, har jag fel, trampar jag runt som en elefant, är jag totalt okänslig? Eller är det bara en idiotisk diskussion i allmänhet, oavsett.

Nåja, shit happens.