Jogga...

Nej du, här ska det inte joggas- jag rusar.
Om jag rusar nog fort så hinner jag ju mycket längre innan jag känner hur hjärtat börjar göra volter, syret inte riktigt räcker till och att benen blir spaghetti!! Så ser min plan ut iallafall.

Detta blir andra gången (i mitt vuxna liv) som jag far ut i skogen för att springa.
Härligt, härligt, men farligt farligt.
Jag har ju kört en massa på Crosstrainern innan jag blev förkyld, men det är ändå inte riktigt samma sak.
Kan också avslöja att det blir en massa gående också mellan varven.
Förra passet blev det ändå 4-5 minuter av löpande, i rätt högt tempo.
Jag är nog en såndär som "får adhd" av att lpa långt och långsamt.
Det är för tråkigt och enformigt helt enkelt.
Men visst hade det varit trevligt om man kommit igång så pass att man kanske tar sig till tjejmilen denna höst eller nästa? Det har ju mer eller mindre varit en dröm de senaste 2 åren.

Sen sägs ju löpning vara det bästa för oss tjockisar. Ja, inte för våra knän- men som en motverkan mot fettöverslaget.

Puss och kram!!
och lite sparkar i baken...

// Jean